Neutrala skor eller proneringsdämpande?

Har löpt med ilägg och proneringsdämpande skor sedan jag tog klassikern 1998. Tog några års löparpaus innan jag för några år sedan började igen. Då med kraftigare ilägg. Fick lite problem och ökade stabiliteten på iläggen. Bytte skor nu i somras och då kom skadan i mjukdelarna under foten direkt. Sprang då tyvärr vidare och skapade många sekundära problem. Blev av med mina sekundära problem efter 1-2 månader hos naprapat men det primära problemet finns kvar i foten.

Till helgen blir det test av mina ilägg och neutrala skor så får vi se hur steget ser ut då.

Förkylning och skidbacke - hur tränar man då?

Well, löpardagboken ser inget vidare ut den senaste tiden. Däremot fortsätter yogan att rulla på. Problemet med foten är dock värre nu, med en liten ökad värk nu när jag har en infektion i kroppen. Bara en liten lätt förkylning med skrap i halsen dock, som jag har vårdat genom att lägga en dag på Tjejvasan (i bil och hos kompis i Mora). Sedan två heldagar i skidbacken. Men ingen löpning.

Gym idag igen och nu det första riktiga passet. Förra gången bara instruktion. Många icke löparmusklar i detta grundprogram som är standard för alla gym antar jag. Tex maskinen för bröstmuskelstyrka, som inte är löparanpassad träning, gör ju inte att jag blir ett muskelberg, utan bara lite mer grundstark även i överkroppen. Men jag har, som många andra, löparanpassade styrkeövningar på utskrivna bilder ifrån Runners. Min plan är nu att sammanställa dessa kompletterande övningar utan vikt och köra dem samtidigt som jag kör standardprogrammet på maskinerna. För att få en grundläggande styrka spetsat med löparstyrka.

Nu är det dags att öka med löpningen igen. Ska faktiskt köra Premiärmilen om en månad. Kommer helt klart inte klå förra årets tid som det ser ut nu. Hoppas kunna köra åtminstone lite fartlek och kanske några 1000ingar innan dess, i alla fall.

Premiär på gymmet

Min träningsomläggning fortsätter. Morgon yogan sitter fint och det är inga problem att köra övningarna. Vred om klockan lite och de extra minuterna räcker gott och väl. Har mer tid nu på morgonen är tidigare konstigt nog. Min kropp svara positivt på detta i alla fall. Det finns en hel del på nätet så klart. Pröva!

I morse flexade jag en timme och tog ett introduktionspass på gymmet med en instruktör. Det ingår när man tecknar ett årskort. Seriös genomgång av mina träningsmål och vad de kan erbjuda. Nu hamnade jag i alla fall i grundprogram nr 1 men med några specialanpassningar för mig som behöver löparmuskler. Omfattningen var det intressanta här. 25-40 minuter inklusive uppvärmning räcker. Men då ska det vara hård körning väl där. Det här gym hängandet ska undvikas. Helt i min smak. Snabbt dit och snabbt hem. Well, kommer att testa några core pass också men det får bli senare. Det är lätt att köra hemma.

När det gäller styrketräning för löpare finns det olika skolor. En del säger att backträning mm räcker medan andra säger att övningar med kroppen och vikter också behövs. Antar att man måste prova sig fram här. Har provat att köra styrka "när det blir av" samt backträning. Gick sådär... Nu teknikfokus, ökad träningsmängd inom rörlighet och styrka istället. Ni som hänger med på bloggen får se hur det går.

Inget löparväder idag (regn). Core styrka istället. Hustrun får vara coach.

Dubbfritt - nu vill jag jaga kilometer igen

Drog av dubbarna idag och körde dubbfritt nu på eftermiddagen. Har varit runt +4 grader hela dagen och på cykelbanan hade de plogad och där var det bara att köra. Tuffare var det dock på villagatorna där det var tvärtom. Så svårlöpt som det kan vara. Som att springa i flytande mossa...

Kollar in kilometerligan på jogg.se och jag är i allafall på topp 10 nu igen. Åhh, jag vill jaga kilometer igen. Men först styrketräning så det blir lite mer tryck i steget.

Längd, löpning och lyoga...

Well, tog mig ut i spåret med hustrun idag. Vi körde fel och hamnade i stor längdskidtävling för damer. Riktigt proffsigt må jag säga med parkeringsvakter på tå och i övrigt perfekta förutsättningar för en Stockholmsnära tävling helgen innan Tjejvasan och öppet spår. Jag, i passagerarsätet, och hustrun bakom ratten sladdade oss iväg ifrån parkeringen som började bli moddig och hittade det officiella kommunala spåret, där Lennart, brukar springa när det är snöfritt. Idag var det spår, rätt bra också och vi tog oss några varv runt 5:a och 2,5:an. Känner ingen saknad av vasan... tja lite då. Det kommer alltid ett litet sug så här när man inte ska vara med. Nästa år kanske...

Morgonen inleddes med 20 min am lyoga (löparyoga) som jag fått recept ifrån Naprapaten där jag var på fredagen. Well, hamnade där igen i min iver att trycka fram höften i löpningen. Får inte till hållningen och resultatet blir en trött rygg. Fredagens övning på sträckbänken avslutades med att jag och mina båda gluteus gick in i en hopplös kamp med naprapaten. "Oj här var du stel...". Dvs, naprapaten stretchade mina stela höfter på ett mkt kraftfullt sätt. Smärta...
Med denna befrielse i kroppen, så var det läge för ett ytterligare pass idag. 5 lätta km löpning där jag ökade farten så småningom.  Inga superframsteg utan fortsatt kamp, men nu springer jag i alla fall.

I min förändringsiver tog jag också idag steget och bokade 12 månader på gym. Har nog funderat ett år på detta. Styrketräningen har inte blivit av helt enkelt. Nu har jag en ekonomisk drivkraft att komma iväg till gym med vikter till knäböj, tåhävningar, gluteus etc samt även core pass där det inte går att smita undan när det börjar bli jobbigt. En plats för alternativträning då även simhall ingår i kortet förutom tex spinning och liknande. Löpband finns också även om behov av kvalitetsträning inom löpningen lär dröja och då är det ändå bart ute. Well, som sagt, har övat på argumenten. Men som med mycket annat inom löpningen just nu var det naprapaten som satte sista spiken i beslutet. Du behöver mer kräm i ben, hamstring etc. Så på onsdag till veckan är det premiär på gymet.
Har också två gratisträningar att bjuda på. Så om någon i Vallentuna är sugen så hör av er.

Nej, nu blir det att ansluta till Melodifestivalen tillsammans med tjejerna i soffan.

Vikten av styrketräning - bakslag med baktanke

Mitt tredje inlägg om löpteknikbyte. Well, denna gång handrar det om att stärka bålmuskler och att ha balans i kroppen ute på löprundan.

Mitt ryggslut har nu protesterat i tre dagar. Anledningen är enkelt. Ny löpteknik som är mer framåtlutad och kraftfull. Detta innebär också att den som utför löpningen med den här tekniken också måste vara stark i rygg och mage för att orka att hålla hållningen i slutet av passet. Har nu svart på vitt att styrka behövs.

Den andra biten handlar om balans. Går inte att slarva med hållningen för då kommer värken som ett brev på posten. Värken ja, sitter på helt nya ställen och nu märks det att värken inte är skador utan träningsvärk. Foten då? Den sitter kvar och smärtan där är borta. Ibland dyker den upp lite lätt men lite "höftöppnare" och andra övningar så släpper det.

Men nu tar jag den här nivån, tre lättare distanspass med daglig yoga för att behålla rörelseförmågan. Så får vi se vad som händer.

Likheten mellan svingomläggning i golf och löpteknikbyte

Jämför en löpteknikändring med att lägga om svingen i golf. För icke golfare är en sådan omlägging som att lära sig gå på nytt. Nåja, åt det hållet i alla fall. Helt nya tankebanor ska synkroniseras med ben, senor och muskler. Men det är även en mental omställning, både svingomläggning och löpteknikomläggning. En annan känsla ska övas in. Ett nytt grundtillstånd som du kan lita på och känna dig behaglig med. Många når en nivå inom golfen och kan inte utvecklas vidare, fastän träningsmängden ökas. De når ett handicap och sedan blir de kvar där. Inget fel med det. Ibland får man till lyckträffar. Vinner någon klubbtävling och får pris. Det är helt enkelt din dag ibland inom golfen. Detta får dig att fortsätta.

På samma sätt ser jag nu tillbaka på min skadetid. Jag hade nått taket utifrån den teknik jag använde. Eller var det så att jag hamnat i en negativ spiral där jag inte lyssnade på min kropp och hamnade i en återvändsgränd? Utsliten i kroppen helt enkelt.

Det började redan i somras. Försökte öka mängd för att komma vidare i resultatutvecklingen. Men eftersom jag körde 95% löpning och 5 % övrigt så fortsatte spiralen nedåt. Till slut kom skadan i foten. Var tvungen att stanna upp. Ner under isen en vända. Sedan reparation och teknikbyte.

80/20 modellen är ju en populär fördelningsmodell i många sammanhang. Föreslog den för naprapaten senast men han tyckte att 70/30 var mer aktuell när det gäller fördelningen av träningstiden. För att få balans och bästa utväxling på rörlighetsträning och styrka samt kondition. I mitt fall som har lagt runt 3 -5 timmar/vecka på löpningen tidigare ska utifrån detta omfördela snittträningstiden till 3,5 timmar löpning och 1,5 timmar rörlighet/styrka/alternativträning per vecka. Hur ser din fördelning ut?

Lärorikt att vara skadad - drivkrafter att komma tillbaka

Den som drabbas av skador misströstar gärna. "Nej, inte skada nu!" "Precis när jag är på topp". Kanske är just orsaken till skadan att man kört extra hårt och uppfattar sig själv vara i toppform. Troligen har man gått över gränsen.

För min del har jag saktat ner lite, fixat något med skor eller ilägg, kört rehab (läs tåhävningar) eller gjort ett besök hos kiropraktorn för att få bort symptom. Man har sett en direkt koppling mellan orsak och verkan. Förhoppningsvis har man också lärt sig något mer om sin kropp, träningsupplägget, behov av återhämtning, kost eller liknande. Så har det varit för mig och jag har kommit tillbaka med nya erfarenheter.

Men den här skadan har varit större och annorlunda. Har mer och mer hamnat under isen mentalt och fysiskt. Varje naprapatbesök har tagit bort ett symptom men det har alltid varit något kvar. Vila har inte hjälpt utan skadan har suttit kvar. Har även besökt läkare och fått ett allmänt råd om hälsenor samt vila.

Med mina berg och dalbana, pendlande mellan hopp och förtvivlan kan jag inte annat än vara mycket imponerad av systrarna Kallur som tränar på år efter år med sina skador. Jag är näst intill uppgiven efter mina 3-4 månader. Men det är väl så att för att ta sig dit där Kallurs varit krävs något alldeles extra när det gäller inställning och motivation. Så det är väl inte så konstigt att de fortsätter att arbeta med sin träning och rehab månad efter måndad, år efter år. Viljan att komma tillbaka är stark när man en gång vet att man varit där.

Idag 6 kuperade kilometer i 5:12 tempo. Vilket väder vi hade idag!