onsdag 19 oktober 2011

Att svettas är oestetiskt

eller vad nu Oscar Wilde sa som motiv till att undvika träning. I det regn som nu fallit på mina löparbanor sedan i söndags har det varit svårt att få kvar någon svett. Den har spolats bort. Därför har jag lagt in två dagars helvila efter Hässelbyloppet för att först på onsdagkvällen köra min återhämtning. 7km lite för långt för återhämtning men det hade effekt. Nåväl, jobbet och en kväll med ståupp var väl de egentliga orsakerna till att det inte blivit någon löpning.

Nu är det ju klassisk tid för löpvila när man bor i Sverige eftersom tävlingarna blir färre och kvällarna blir mörkare och kallare. Jag kommer dock köra på med löpningen. Har svårt att vara utan den nu. Som den kommande tiden ser ut kommer det ändå automatiskt bli en del vila och andra justeringar av träningen. Kommer att åka till simhallen med barnen. Då blir det några träningsmeter. När snön faller vill hustrun ut och träna skidor eftersom hon kommer att åka Tjejvasan. Då följer jag och barnen med såklart. Har faktiskt också planerat att köra några 4x4 intervaller i backe på rullskidor. Förutom att löpa då såklart. Sedan kan det väl hända att tempen åker under -18 någon gång eller att man blir sjuk några dagar. Dvs, det blir vila och alternativ träning ändå.

Upplägget jag kommer att köra i vinter när det gäller löpningen kommer i grunden likna det jag körde mars-maj i år. Dock osäker på vad som var orsak och verkan i det upplägget men fakta är att på Premiärmilen i slutet av mars sprang jag på 45:21. Ca 1,5 månad senare, i början av maj satte jag mitt milpers på 43:53.
Orsak och verkan som sagt. Var orsaken till framgången att jag körde en löpvolymökning under vintern (första vintern med löpning- har tidigare bara åkt skidor), eller var det den "specialträning" med bara löpning som jag gjorde under mars- maj? Eller var det kombinationen, en lång uppbyggnad för att sedan köra 1,5 månad specialträning som gjorde resultatet? Det sist nämnda är ju ett klassiskt träningsuppläg ifrån 60-70talet innan intervallerna blev modellen.

Ja, dessa funderingar finns just nu i mitt löparhuvud.

4 kommentarer:

  1. Att simma lite tillsammans med familjen låter fint. Du är ju gammal simmare :-).

    Angående perset på milen tror jag att det var en kombination av träning och att banan var lättare. Detta baseras på att jag tror det var Kungsholmen runt du satte perset på 10 km.

    SvaraRadera
  2. Ja, simmning kommer det att bli.
    Intressant att läsa din tanke om perset. Letade efter höjdskillnaden på Kungsholmen runt där jag satte 10k perset. Skrev inte du att Premiärmilen hade 7m och Hässelby runt 15m. Kungsholmen 10m?

    SvaraRadera
  3. Hej!
    Skillnaden mellan banans lägsta punkt och högsta punkt är 7 meter på Premiärmilen (en gång per varv) och 11 meter på Hässelbyloppet.

    När jag tittade på banprofilen för Kistaloppet uppskattade jag samma skillnad till ca 30-35 meter. Det kanske inte är helt exakt men kanske kan vara kul att ha med som jämförelse.

    Oavsett höjdskillnaden upplever jag Premiärmilen som lite tyngre än Hässelbyloppet eftersom underlaget inte bara är asfalt utan även lite grus...

    SvaraRadera
  4. Ok, Lennart (numera SUB40 grattis igen), för Premiärmilen blir det alltså 2x7m = 14 m och tyngre bana i det lösgrus som var i våras. Kungsholmen var ju bara ett varv så höjdskillnaden där var en gång.

    SvaraRadera