Runsten blev väggen på Rundan - gick i mål

Ok, jag behöver mycket värmeträning för att klara ett lopp som Runrundan igår. Runt +30 grader, kuperat och halvmarathon. Nej, jag kommer inte börja värmeträna. Ingen idé för mig. En teori är att det är mitt blodtryck som spökar. Lågt blodtryck sägs kunna vara en orsak till att man inte tål värme. Tål att undersökas mer. För mig blir det att i fortsättningen undvika både träning och tävling över +23-24. Tidiga mornar och sena kvällar/nätter får det bli. Efteranmäla på plats till tävlingarna i augusti när jag ser vilket väder det blir.

Hur kom jag fram till detta? Jag underpresterar betydligt mer i "värmelopp" än andra löpare med samma kapacitet. Verkar inte ha förmågan att hålla nere pulsen utan går upp i max puls utan normal ansträngning. Resultatet blir att mjölksyran inte transporteras bort och jag blir tung i löpsteget. Har nu sprungit flera värmelopp och det här var det sista.

Loppet då, jo jag stod på startlinjen och letade Lennart utan resultat. Istället bredvid mig hade jag en löparkompis med rätt så lika kapacitet som jag. Vi har pers på samma nivå och beslöt att följas åt så gott vi kunde. Detta var ett misstag i sig då vi båda är tävlingsinriktade och drog därför upp ett lite för högt tempo utifrån väderförutsättningarna. Vi låg mellan 4.30 - 4.50, de första kilometrarna och hade helt klart godkända 23-24 minuter efter 5k. Men detta var ju såklart helt fel tempo. Min puls låg på 95-98% och jag fick ingen kyleffekt så detta höll bara fram till den backe där 8 k skylten stod. Hade nog inte klarat av att springa längre även med en 5 minuters tempo start. Går i backarna i den mycket back intensiva delen mellan 8-11 km. Men detta hjälper inte. Här kommer då beslutet, som är mentalt förödande, nu bryter jag. Vacklar fram, orkar knappt gå. Vid vätskekontrollen frågar jag hur det fungerar att bryta. Du får vänta här på att bli upplockad. Nja, tänker jag, bättre att gå vidare till nästa kontroll. Går därför i ca 15 minuter, försöker att springa, men väggen är ett faktum. Laddar desperat med energi, salt, sportdryck och vatten. Magen klarar såklart inte detta vilket inte gör det mycket bättre. Känner nu till slut att jag har möjlighet att springa igen. Det går inte fort, lättar inte på, det blir en plåga, men med familjen som står och väntar så är det bara att köra vidare. Fortsätter med att gå i de backar som återstår in i mål andra halvan av loppet, efter min långa promenad. Det är faktiskt inte så många som springer om mig. Jobbig dag. Kommer till slut fram till familjen. Får saft! När jag stannar snurrar det bra. De hejar på och jag lufsar vidare. Nedför nu till mål. Väl i mål stannar jag inte klockan, det blir i gräset efteråt. Inget tidsfokus här inte. Tja 2.05 någonting.  Oj, oj!

Det intressanta är nu efteråt att jag inte är trött eller sliten. Jag sprang ju egentligen ganska långsamt förutom de första 6-8k. Resten var ju en form av promenad. Detta var också tanken där efter halva loppet. Varför slita, ökar ju bara på återhämtningstiden. Tid som jag istället kan lägga på träning inför höstens målsättningar. Det är en positiv sak som jag tar med mig. Är också nöjd med att jag tagit beslutet, inga fler värmelopp. Ändå ingen idé. Löpning ska vara kul. Detta leder också till att jag kommer att anpassa träningen slaviskt till värmen och inte stressa över att jag inte kommer ut som planerat. Så får det bli. Nästa gång ska jag också boka mötesplats med bloggkollegan Lennart.